tjugofemte december

NU ÄR DET JUL... IGEN

Jag är inte så mycket för julen. Jag följer inga specifika traditioner och jag hatar julklapps-principen: att köpa en bunt julklappar för att majoriteten av de julfirande tror att Jesus föddes på juldagen... var det inte i juni liksom? Något som är ännu värre än inslaget skit under etiketter med rim är ju julklapparnas förspel: julhandeln. Folk börjar handla i oktober eller september och är i alla fall inte färdiga förrän dan' före dopparedagen. Det är som jobbigast veckan före jul och mataffärer är inget undantag. Folk blir galna för att affärerna stänger i typ en dag och handlar julmat som kommer att räcka till februari.
Jag skulle köpa ett nytt duschmunstycke på ICA för två dagar sedan (silly me) och det var katastrof! Jag fick tränga mig fram bland kundvagnar och rullkorgar för att hitta min uppgradering till badrummet. Under vimlet råkade jag höra en pappa och hans son diskutera julmust: "Behöver vi mer?" frågade fadern sin son, sneglandes på petflaskorna. "Jag vet inte, vi har bara sex stycken" svarade sonen innan de började lasta. Bara sex stycken?! Hur många är de egentligen om de behöver mer en nio liter julmust på en dag? Jag tittade mot den julmustgalna duon som fångat min uppmärksamhet och upptäckte att de hade en hel back med julmust under vagnen. Jag kommer nog aldrig förstå mig på det där.



Årets julafton hade jag planerat att sitta hemma och spela Skyrim men man får tydligen inte vara ensam den dagen på året. Förra veckan övertalade far mig om att jag skulle fira med honom, hans fru och hennes familj. Vi var totalt 5 stycken och det var alldeles lagom. I slutänden hade jag en trevlig julafton trots mina tidigare tvivel. Vi hade julölprovning, tittade på Kalle (umgänget vägde upp den bisarra, svenska traditionen), hälsade på brorsan och hans julkompani, käkade julbord som även jag (trots min märkliga diet) kunde ta del av och vi tände dödsljus. Det sistnämnda låter hemskt men det är faktiskt en väldigt vacker tanke bakom det hela, även de döda kunde vara med under middagen.
Efter middagen tog vi det lugnt en stund och smälte maten innan det var dags för klapputdelning. Det var inte alls så dumt som jag trodde, bara några julklappar per skalle (Lindsay's seal of approval) och dessutom så var det bara användbara saker, ingenting som kommer stå och damma liksom.
Avslutet på firandet bestod av en dessert, dadel-kola-paj med grädde som serverades med Guldrutans kaffe och femton år gammal whisky.
Julen kanske inte är så dum, men den hade varit ännu bättre om den var lite mer avskalad, skippa överdrivenheten!


Ölprovning.


Dödsljus.


Och eftersom det är riktig jul den 25e så önskar jag er en riktigt härlig dag!
Trackback